Har ni någon gång varit med om känslan att du tittar på dig själv liksom utifrån?

Det hände mig i dag. Som vanligt efter hockeymatchen så satt vi uppe i baren och hängde, mycket prat och mycket skratt. Jag började berätta om en sak och helt plötsligt satt jag där, på min egen axel och tänkte:

"Vad sjutton säger jag!!!"

Jag verkar ju vara överdrivarn nummer 1! Var det 2st hundar så sa jag sju, hade Kalle 4 äpplen så sa jag 15! Herregud säger jag bara!!!

Jag är verkligen inte sådan men jag tror att efter ett glas vin och med ett gäng fnittriga tjejor så går det utav bara farten! Jag menar ju mer/fler/värre desto roligare är det ju oftast!


Jaja, jag har ju en viss självinsikt iaf som berättar om det.