Tänk vad känslomässigt stormiga vi människor är, eller kanske bara jag?

 

Jag hade tidigare ett riktigt bra möte på jobbet och jag blev så glad och så upprymd. Livet leker och allt känns superkul! Har jag däremot haft ett dåligt möte eller liknande, ja då känns dagen helt plötsligt seg och inget går som man tänkt sig.

 

Känner ni så med? Eller är det jag som ständigt har känslorna utanpå kroppen?