Utkast: Dec. 7, 2010

I dag när jag var på gymmet hände en grej jag har funderat en del över. Jag stod och hjälpte min sambo att stretcha hamstring när en som jobbar där kom fram till oss och hade synpunkter på det hela. Jag har tidigare jobbat på gym i Sverige, gått dansgymnasium, dansat i landslaget för brr-danser m.m. med andra ord anser jag mig ha ganska bra koll på läget. Jag hjälper sambon med barmarksträningen och har lagt upp ett schema med rörelser som gynnar just honom.

Just denna stretch har jag valt för att han är ganska stel och att han spelar hockey gör inte saken bättre. Han stretchar med böjt ben för att inte dra onödigt mycket i muskelfästena, han ska bli rörligare - inte vig. Killen på gymmet kom altså fram och sa att mitt sätt är fel och visade hur han ansåg att det skulle göras, töjning med sträckt ben. Jag sade till honom att jag hade koll på läget men han fortsatte att visa och ta över det hela.

Det jag funderar på är mitt sätt att hantera det. Inom idrott och hälsa finns det många olika sätt att se på saker och ting. Av dessa två sätt är inget utav dem fel, hans sätt sträcker mycket riktigt ut muskeln mer. Men det som irriterade mig var att jag tyckte att jag visade ganska tydligt att vi inte var intresserade av någon hjälp. Frågan är om jag faktiskt överreagerade och har svårt att ta kritik eller om det var han som trängde sig på.

Hur som helst efter att han gått fortsatte vi med stretchen som vi brukar eftersom det är det bästa för just min sambo, dock var jag något mer irriterad bara. 

/S


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Hennes Värld

Vardagsbetraktelser - Inredning - Karriär

RSS 2.0